ADHD-Superkraft eller Handikapp

ADHD symbol conceptua;l design isolated on white background. Attention deficit hyperactivity disorder symbol conceptual design

Det är viktigt att notera att vi alla har olika grader av olika psykiska/psykiatriska symptom men det innebär inte att vi alla har en massa diagnoser. Har man t ex en hög grad av ADHD-drag men ändå lyckas att föra fram ett bra liv med utbildning, karriär/jobb och familj utan alltför mycket besvär då ska man inte få en diagnos. Det rekommenderas att vården gärna undviker att sätta en diagnos. Det ska undvikas att sätta en individen just i det facket helt onödigt. Det är inte vattentätt mellan de olika diagnoserna. Diagnoser säger inte allt om en individ. En människa är mycket mer än sina diagnoser. Har man däremot livslånga problem som manifesterar sig i olika delar av ens liv såsom jobbet, kontakt/relation med nära och kära, sociala- eller hälsoproblem såsom beroendeproblematik i olika former då sättandet av en diagnos rekommenderas. Individer som lider av ADHD-problematik har ofta problem i tre områden, nämligen koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet.

Jag hör ofta att anhöriga till individer som lider av ADHD talar om att individen kan vara ”oerhört fokuserad” när han/hon vill och brinner verkligen för sin sak. Man ser det som en bra egenskap. Man ser det som en ”superkraft”. Det handlar egentligen om ett handikapp i dessa fall. Varför? Det finns nämligen skillnader mellan ”fokus”, hyperfokus” och ”flow”.

Fokus innebär att en individ kan fokusera och ignorera eller bortse från de kringliggande störningarna i en stor utsträckning för att kunna fortsätta med det som man håller på med. En student t ex med bra fokus kan sitta i flera timmar och plugga. Man kan också ta korta pauser och gå tillbaka till sitt pluggande och fortsätta vara fokuserad. Man kan avbryta för att äta lunch eller besvara ett telefonsamtal. Man kan utan större problem gå tillbaka till sitt arbete igen.

Hyperfokus däremot innebär att man är helt uppslukad av sin aktivitet och nästan helt oförmögen att avbryta utan att bli arg eller ha svårigheter att ta tråden igen. En individ med ADHD-problematik och hyperfokus kan t ex ”fokusera” på ett dataspel i timmar utan att bry sig om att gå och äta, eller svara i telefon eller struntar helt i sin sömnrutin. Hen kan sitta hela natten och spela och njuta. Man då har svårigheter att vakna i tid på morgonen och ta sig till skolan. Skolarbetet blir lidandet. Om förälder i detta fall avbryter individen kan han/hon bli jättearg och t o m svära och slå sönder saker och ting. Individen har stora svårigheter att återgå till t ex spelandet om man blir avbruten. Det är därför detta är inget konstruktivt och hälsosamt fokus och det är därför man kallar det ”hyperfokus” vilket är ett handikapp.

Flow innebär att man hamnar i ett tillstånd av en ovanlig produktivitet. Det liknar fokus men skillnaden är att individen kan sitta t ex i fyra timmar och producera så mycket som man normalt skulle producera i en halv vecka. Man kan också i detta fall avbryta för att uträtta korta behov. Man kan dock gå tillbaka till arbetet och fortsätta i samma takt (flow) som innan. Det är inte helt och hållet klarlagt varför man ibland hamnar i detta tillstånd som kallas flow men det är klart ett positivt och önskvärt tillstånd.

Individer med koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet kan ha olika grader av ADHD-problematik. Det är ändå möjligt att sätta en diagnos. Jag drar ett exempel här:

Hurace är 45 år. Han är civilingenjör med en doktorsexamen från Chalmers. Han har ej missbrukat alkohol eller droger i hela sitt liv och han har aldrig hamnat i onåd med rättsväsendet. Han har inga fysiska sjukdomar. han känner sig förövrigt frisk och kry. Han är däremot misslyckad med tre äktenskap, har tre barn med tre olika kvinnor, älskar att hoppa fallskärm, springer nästan 15 mil varje vecka. Han älskar också att spendera pengar/tid både på kvinnor och på olika spel. Han har inte heller lyckats att göra en karriär då han hade svårt att komma överens med både sina underordnade och sina överordnade. Hurace var också i perioder sjukskriven i långa perioder. Han har tyvärr ingen bra relation med sina föräldrar och syskon. Hans barn är inte så förtjusta heller att spendera tid med honom.

Vi ser i Hurace fall att det har gått så bra för honom i vissa avseenden men inte alls så bra i andra avseenden. Det finns också livslångt lidande när det gäller impulsivitet och hyperaktivitet gällande relationer, ekonomi och karriär.

Kommer Hurace till en basutredning på en psykiatrisk mottagning kommer han med största sannolikhet gå vidare för en neuropsykiatrisk utredning gällande bland annat ADHD.

© Samuel E. Rajeus

ALKOHOL-DEN VÄRSTA DROGEN?

Dokument utifrån: Älskade alkohol, SVT Play, kan ses t o m fredagen den 30:e oktober 2020

Alkoholkonsumtion orsakar 3 miljoner dödsfall världen över årligen. Alkoholindustrin omsätter 1300 miljarder dollar årligen. Det finns därför starka krafter i världen vilka vill promota alkohol som njutningsmedel och inte som en drog. Dricker man, som man, mer än 14 standardglas alkohol i veckan och som kvinna, mer än 9 standardglas alkohol i veckan då klassas man som alkoholist i Sverige. Dricker man, som man, mer än 4 standardglas och som kvinna mer än 3 standardglas på en och samma gång då dödar man sina hjärnneuroner vilket innebär att man skadar sig själv genom sitt drickandande. 14 standardglas i veckan motsvarar cirka 3 flaskor vin eller 53 cl starksprit. 9 standardglas i veckan innebär motsvarande cirka 2 flaskor vin eller 34 cl. starksprit. Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol som motsvarar:

  • 1 glas bordsvin (12-15 cl)
  • 1 flaska starköl (33 cl, 5%)
  • 1 litet glas dessertvin (8 cl)
  • 1 grogg (knappt 4 cl sprit)

Det kom en studie om befolkningsalkoholvanor för ett antal år sedan i vilket Sverige, Karolinska institutet, också medverkade. Man gjorde en longitudstudie på hundratusentals individer i Europa och Amerika för att kartlägga deras alkoholkonsumtion och de skador alkoholen orsakar. Resultatet visade tydligt och klart att inget drickande, alltså nollalkoholintag är bäst för individen.

Det finns en risk att mellan 10 och 15 procent av de som börjar dricka i tonåren utvecklar alkoholberoende. Mer än 8 miljoner svenskar över 15 år dricker alkohol vilket innebär cirka 80 procent av befolkningen. Mer än 1 miljon beräknas ha någon form av överkonsumtion som klassas som riskbruk. Av dem lider cirka 350 000 av alkoholberoendeproblematik i olika grader, enligt Systembolaget.

Forskarna i Storbritannien har klarlagt 16 skador, både på konsumentnivå och samhällelignivå, som alkoholkonsumtionen orsakar. WHO har nämnt mer än 200 sjukdomar som kan orsakas eller förvärras av alkoholkonsumtion. De vanligaste sjukdomarna är olika cancerformer, såsom tjock- och ändtarmscancer och bröstcancer. Börjar individen dricka alkohol vid 13/14 årsåldern är risken mycket högre att drabbas av cancer 20-30 år senare. Dricker man i 20-30 år är det nästan omöjligt att hjärnan kan återgå till den struktur som man hade innan alkoholberoendet. Det blir permanenta skador livet ut.

Forskarna anser att det behövs ett helhetsgrepp på samhällelignivå för att få bukt med detta samhällsproblem. Det är ett mänskligt behov att få njutning såsom upphetsning, avslappning och fantasi vilka nämns som tre huvudsakliga njutningsvägar. Många söker att tillfredsställa dessa njutningsvägar via t ex alkohol. Det är fullt mjöligt att uppnå dessa njutningar genom t ex konstruktiva aktiviteter. Långsiktigt är det viktigt att man börjar med barnen och i hemmet. Ju senare man introducerar barnen för alkohol desto bättre är det.  Tre skyddsfaktorer i familjen nämndes som viktiga. De är följande:

  • känslomässigt stöd till barnen – att barnen kan lita på att föräldrarna finns där för dem.
  • Positiv övervakning – att föräldrarna vet var ungdomarna är på lördagskvällar.
  • Kvalitetstid – Ju mer föräldrarna kan spendera kvalitetstid med sina barn desto minskar de risken att barnen senare utvecklar beroendeproblematik.

samhällelignivå är det avgörande att t ex staten förbjuder alkoholreklam och håller monopol på alkoholförsäljning. Att man redan på förskole- eller lågstadienivå ser till att barnen är mycket aktiva med olika fysiska aktiviteter. Samt att familjer får stöd med de tre ovan nämnda skyddsfaktorerna.

© Samuel E. Rajeus

Dr. kand. i psykologi/Leg. psykoterapeut (KBT)