PERSON NON GRATA (5:5) – DEL 2-4

Minnena av det svåra livet avlöser varandra

El tänker på sin mor, på sin syster, på sitt liv, på det förflutna. Minnena avlöser varandra.

Året är 1967. El är bara 3 år gammal. FatemehSadat (Sadie), Els syster, som är 10 år äldre än El är i skolan. Els mor, Nam Nam e Baran (Nana) spenderar hela morgon med sin son EmirAli (El). Hon matar honom med den lilla bröstmjölken hon har kvar. Hon lägger El på sitt knä tills han somnar. Hon läser/sjunger för honom ur Koranen och ur Hafez i timmar medan han sover. Hon tar ut från sin ficka den lilla vita handduken med sitt namns- och Els namns initialer och knyter den till Els högerhandled. Hon lägger El i hans spjälsäng, tittar på klockan på väggen. Hon räknar ut att Sadie kommer hem från skolan när som helst. Hon vet att El inte blir ensam hemma ifall han vaknar och hon är borta. Hon värmer Sadies mat och lägger den undan vid oljelampan som både värmer rummet och används för att koka tevatten, värma och laga enkla maträtter på.  

Landskapet och vädret är sagolik i denna tidiga april på berget i Shah Neshin e Deylaman. Nana tar ett djupandetag. Medan hon har sin lilla Koran i sin hand närmar hon sig till den tiometers djupa vattenbrunnen mitt i gården och hoppar ner i brunnen.

El passerar 6:e våningen.

Året är 1970. Det är i slutet av den heliga månaden muharram. Els far har varit ute och deltagit i olika religiösa aktiviteter under hela den heliga månaden. Han har skänkt flera middagar till Masjid e jameh Deylaman (Centralmoskén i staden) och gick med, tillsammans med 50 andra män i byn, i att raka sitt huvud och delta i den högst rankande religiösa ceremonin, nämligen att offentligt skära sitt huvud med flera ytliga svärdsnitt mitt i folkmassan och gå runt i moskégården med långa vita skjortor, dränkt i hans blod. Män vill, på det viset, demonstrera sin tillgivenhet till Gud och hans sändebud, profeten. Dessa män vill visa, med denna hjältemodiga akt, att de är redo att spilla sitt eget blod och andras förstås för Gud om så det behövs. Det är ett sätt att dyrka martyrskapet.

El passerar 5:e våningen.

Det är sista kvällen av den heliga månaden. Haji Seyed Ali Kohsaran, Els far, brukar samla ett gäng av sina närmaste kompisar för en privat fest på middag. Haji Seyed Ali Kohsaran anser att om man tjänar Gud under denna månad då är det helt fritt fram att leva livet hur man vill resten av året och Gud förlåter en sådan sann Guda dyrkare. Det sitter 10 medelålders män på golvet runt ett stort Sofre (mat duk). På den finns mycket ris och privat jagade viltkött från berget i Shah Neshin e Deylaman och hela området till Siahkal. Haji har också hemtillverkat specialvin som han, med stolthet, visar upp och skålar med sina vänner. Männen äter och dricker. De talar och skrattar högt. De har riktigt kul. Det är Sadie och två andra kvinnor, anlitad av Haji, som lagar all mat. Kvinnorna jobbar bakom huset i den provisoriska eld man satt upp och det är Sadie som tar in all mat och dryck till gästerna. Sadie är inte glad. Hon är i själva verket orolig att männen ska bli så fulla och sätta igång igen som föregående åren. Och det är precis det som händer. Gubbarna är fulla. Haji kommer ut skattande och tar Els hand och drar honom in i rummet och knuffar honom mitt på Sofre och beordrar honom att dansa medan andra fulla gubbar klappar. El är skräckslagen. Han börjar röra sig mitt bland gubbarna medan det finns massor av mat och dryck runt omkring honom på matduken. Haji drar honom till sig och med kraft tar av hans pyjamas och tvingar den 6-åriga El att dansa halvnaken medan gubbarna klappar och njuter. Sadie samlar hela sitt mod, knyter sin chador runt sin midja och springer in i rummet. Hon lyfter sin bror i sin famn, tar tag i en stor köttkniv och vänder sig mot sin far. Haji tittar bara på Sadie och vet att hon är reda att döda om han försöker att stoppa henne. Hon är 16 år, tillräckligt stor och stark att försvara sin bror. Hon går ut ur rummet. Den natten och resten av nätterna sover El i sin systers famn. Haji vågar aldrig mer att tvinga El till att dansa naken för honom eller för andra män.

El passerar 4:e våningen.

Den 40-åriga Mashdi Norestan e ShahPoshte har den exklusiva licensen att distribuera ris i hela provinsen. Han är en stenhård affärsman som också är mycket nära Els far. Han har talat med Haji, Els far, om FatemehSadats hand. Haji anser att FatemehSadat (Saide) är nu tillräckligt gammal för att bortgiftas. Sadie hatar alla sina fars vänner i synnerhet Norestan som beter sig såsom han kan få göra precis vad han vill utan att någon kan röra honom. Sadie vet samtidigt att det är omöjligt att motsäga sin far hur länge som helst i denna fråga. Att hon måste ge sig förr eller senare. Hon tänker då vad som händer med El ifall hon giftas bort och måste lämna El ensam hemma med sin far. Hon kommer på en idé. Hon talar med Norestan och lovar honom att hon ska gifta sig med honom på vissa villkor. Att innan det blir ett giftermål ska Haji på något sätt inte finnas kvar runtomkring hon och hennes bror. Att Norestan lovar också att både hon och hennes lilla bror flyttar utomlands. Och han kan pendla mellan Iran och utlandet.

El passerar 3:a våningen.

Några månader senare avlider den överviktige Haji Seyed Ali Kohsaran i en massiv hjärtattack. Rykten går att Haji hade ättit för mycket och rökt alldeles för mycket opium på en privatfest den kväll han avled. Mashdi Norestan e ShahPoshte frågar Sadie, efter Hajies bortgång, då med ett leende om de nu kan förlova sig. Saide går med på det. Ytterligare några månader senare Haji Norestan e ShahPoshte, tillika Sadies äkta make, ordnar att Sadie flyttas till Norge. Han ser till att Sadie får ett nytt födelsedatum som visar att hon har fyllt 18 år. Han planerar också, i ett mycket fullt spel, att lämna El bakom och inte låta honom resa med Sadie. Han lurar den 17-åriga Sadie om att, enligt människosmugglaren, det finns en stor risk för upptäckt om hon och El transporteras tillsammans och därför måste hon och El resa ensam. Han lovar Sadie att El kommer med nästa flyg och möter henne i Norge. Norestan har alltid ogillat El. Han bestämmer att El ska vara kvar i Deylaman. Han vill inte att El ska bo med sin syster i Norge. Han anar att den enda anledningen om att Sadie gick med på att gifta sig med honom var att rädda sin lille bror.

El passerar 2:a våningen.

Det blir flera mycket svåra år för El att klara sig ensam med några bybor i Shah Neshin e Deylaman. Han tvingas att hoppa av skolan, jobba på jordbruk och sova många nätter i enkla baracker. Han minns att han brukade la sig på magen och trycka hårt för att inte känna så mycket hunger i ett försök att sova. Sadie får lov av maken Norestan att ta El till Norge så fort som möjligt men han vill i själva verket förhala denna process så mycket som bara det går. Norestan har nu fått sina affärer utvidgade vilket innehar distributionen av ris i hela Skandinavien. Han går regelbundet på fredagsbön på den iranska ambassaden i Oslo när han är i Norge. Han har nu en fot i Iran och en fot i Norge. Han har också en familj (fru och flera barn) i Iran. Sadie vet om det men hon bryr sig inte alls. Sadie väljer däremot att aldrig skaffa barn med Norestan. Åren går och Sadie blir några år äldre och lite mer erfaren. Hon lovar Norestan att om han tar El till Norge då ska hon ordna att han bor med en annan familj och inte med henne. Norestan går med på det. Trots att han kan utan problem ta El legalt till Norge vill han inte göra det. Han manipulerar Els namn och födelsedatum, skaffar nya dokument för honom och tar honom illegalt till Norge.

El passerar 1:a våningen.

Det blir en mycket kraftig smäll. Det är några förbipasserande som skriker högt. Det är några män och kvinnor som ser det. De vänder sedan sitt ansikte och gråter tyst. Det är några som i sin häpnad stannar och fäller några tårar utan att själva veta varför de reagerar på det viset. En förbipasserande ung flicka som ser på, och som blir apatisk och kan ej röra på sina fötter. Hon står bara där medan Els blod rinner under hennes fötter. Hon skriker inte. Hon gråter inte. Hon kan inte gå. Hon vill inte stanna heller kvar där, ögonen är helt vidöppna. Hon blinkar inte. Hon vet inte vad som hänt.

El når marken.

Året är 1989.

© Samuel E. Rajeus

Fortsättning följer.

Publicerat i Novell | Kommentarer inaktiverade för PERSON NON GRATA (5:5) – DEL 2-4

SOVER DU BRA? II

För att kunna ställa en diagnos kring sömnproblematik såsom sömn-vakenhetsrelaterade störningar, enligt DSM 5, behöver individen uppleva problemet minst tre gånger i veckan i minst tre månader vilket allvarligt påverkar individens vakna tid (vardag) på ett negativt sätt. Individen ska uttrycka stark otillfredsställande med sömnens längd eller kvalitet, att man t ex har svårt att somna, svårt att förbli sovande, tidigt uppvaknande och svårt att somna om. Läkaren ska också kunna räkna bort fysiologiska effekter av t ex användning av  illegal drog eller läkemedel samt att man kan också räkna bort psykiatriska och medicinska tillstånd som förklarar sömnstörningen som ett symptom för t ex depression eller krisreaktion.

Man behöver normalt mellan 7 och 8 timmars sömn. I många länder sover befolkningen, mellan 18 och 35 år, mindre än 6 timmar per natt. Om vi inte sover så dör vi. Om vi sover dåligt under en längre tid kan det leda till olika allvarliga fysiska (olika typer av cancer, åderförkalkning, förorening av nervceller som leder till hjärnskador, alzheimer, m m) och psykiska sjukdomar (stressjukdomar, ångest och depression, m m).

Att sova för lite och jobba t ex långa pass som skift eller nattarbete ökar risken för misstag och olyckor. En nattarbetare har t ex 170% högre risk att råka ut för en bilolycka när man kör hem efter jobbet. 1/3 av fransmännen, närmare 6 miljoner, och 1/5 av amerikaner lider av sömnstörning och tar sömntabletter. I Spanien säljs 131 miljoner förpackningar med sömntabletter varje år.

Djupsömn som är en del av vår sömncykel är avgörande för en god hälsa. Varje sömncykel räknas i cirka 90 minuter och delas i 4 faser, insomning cirka 5 minuter, ytlig sömn cirka 10 minuter, djupsömn cirka 60 minuter och REM-sömn (där vi drömmer) cirka 15 minuter som upprepar sig 4 till 7 gånger under en natt.

Hjärnan producerar giftiga avfallsceller under vår vakenhet som måste rensas bort med en god nattsömn. Avfallscellerna ökar ju äldre vi blir. Man har också sett stora mängder avfallsceller hos unga individer med sömnstörningar. Det kan i värsta fall leda till Alzheimers som drabbar cirka 35 miljoner människor varje år. Det är gliacellerna som bär ansvaret för att rensa hjärnan från avfallscellerna genom att förse hjärnan med syre och näring. Och det sker bäst när vi sover, när hjärnan (nervcellerna) inte är i interaktion med sin omgivning såsom de är under vår vakenhet. Det är gliacellerna som öppnar sina porer vid djupsömn och förser hjärnan med hjärn- och ryggmärgsvätska som sköljer bort avfallscellerna från hjärnan viket via blodcirkulationen hamnar i levern som återvinner cellerna.

Följande parametrar påverkar sömnlängd och sömnkvalitén:

  • Skärmanvändning på kvällar
  • Matvanor och faste period
  • Fysiskaktivitet
  • Oro och stress

LED lampor och det blåa ljuset från våra skärmar räknas som små sol partiklar som får hjärna att tolka det som om det är mitt på dagen medan klockan är midnatt. Det blå ljuset från skärmen påverkar och minskar produktionen av sömnhormonet melatonin med 10 procent. Melatonin är avgörande för vår sömn. Störning i produktionen av melatonin innebär sömnstörning. Den förstör individens naturliga dygnsrytm som är avgörande för att vi ska känna oss sömniga för att gå och lägga oss på natten. Det rekommenderas därför ingen skärmtittande efter kl. 20.00. närmare 10% av alla vuxna i hela världen lider och lidit av sömnbrist vilket kan delvis förklaras med deras ovanor av skärmanvändning.

För att sova bättre behöver individen ha faste period under natten. Äter man för ofta eller sent på kvällen stör man den inre klockan som reglerar sömnen under natten. Man sover därför mindre och kommer inte in i djupsömnen som är vital för att hjärnan ska städas av ”skräp”.

Kaloriintag signalerar till hjärnan via levern att det inte är sömndags. Du får vara vaken. Ju mer man äter eller småäter desto oftare känner man hunger vilket leder till övervikt. Övervikt är en epidemi som nästan alla industrialiserade länder brottas med. Det finns två aptitreglerande hormoner,  Leptin som framkallar mättnadskänsla och ghrelin som ger hungerkänslor. Forskning har visat att sömnbrist leder till aktivering av ghrelin som ger en falsk signal för hungerkänsla vilket leder till mer ätande och övervikt.

Glukosnivån i hjärnan sjunker när man inte äter i mer än 5/6 timmar vilket leder till att hjärnan tolkar det som om det är sovdags och man kan sova bättre och djupare. Äter man sent, t ex efter kl. 20:00 eller äter man mycket och tung mat sent på kvällen då glukosnivån förblir hög i hjärnan vilket signalerar till hjärnan att du får vara vaken. Det innebär att sömnkvalitén störs. Sömnen blir därför störd och man har svårt att komma in i djupsömnen.

Fysiskaktivitet, framför allt hård träning frigör vakenhetshormoner. Dessa hormoner måste minskas för en bra nattsömn. Både tryck och temperaturen i kroppen behöver minskas för att man ska kunna sova bra. Fysiskaktivitet på kvällar utsöndrar vakenhetshormoner och ökar på både tryck och temperatur i kroppen vilket innebär sämre nattsömn. Aerobiska aktiviteter/ uthållighetsträning som cykling eller jogging på eftermiddagar visat sig däremot vara bra för en god nattsömn. I uthållighetsträning tar muskeln direkt syre från cellerna vilket hjälper till att både tryck och temperaturen sjunker och man får en bättre sömn.

Hur vi tillbringar vår dag (stressnivån på den dagliga aktiviteten) påverkar hur vi får en nattsömn, dagsljus under dagen, fysiskaktivitet under dagen, lagom arbetsuppgifter, undvikande av stress och oro (negativa tankar och en sund kostrutin med faste period på kvällar, minst 6 timmar innan sängdags och att man umgås med sina medmänniskor för att få bort ensamhetskänslan är avgörande för kvalitén på vår nattsömn.

Även det uråldriga sömnknepet, tupplur på dagen har visat sig ha positiv effekt på sömnen. Det rekommenderas dock att man tar sin tupplur senast innan kl. 14.00 på dagen och minst 6 timmar efter att man går upp på morgonen. 

Sömnstörning (om individen inte lider av en sömnsjukdom som t ex sömnapné) är ofta på grund av en kombination av att man utsätter sig för konstgjort ljus på kvällar, man äter dålig mat eller i fel tid och att man inte rör sig som man ska (mycket stillasittande), att man känner sig ensam och upplever mycket stress och oro. Får man däremot diagnosen sömnapné då den bästa behandlingen för närvarande är användning av andningsmask under natten vilket visat sig ha en god effekt på sömnkvalitén. Individen får en chans att komma in i djupsömn och man känner sig pigg när man går upp. Sömnapné drabbar hälften av befolkningen över 40 år vilket kan orsaka trötthet, minnesproblem och koncentrationssvårigheter m m.

Källor:

DSM-5 American Psychiatric Association                                                                   

JAKEN PÅ DEN GODA SÖMNEN, Vetenskapens värld, Dokumentär: SVT Play       

© Samuel E. Rajeus, PhD kand. i psykologi                                                           

Specialist i allmänpsykologi, Leg psykoterapeut (KBT)                           

Sammanfattning från Vetenskapens värld, JAKTEN PÅ DEN GODA SÖMNEN

Publicerat i Essä/Svenska | Kommentarer inaktiverade för SOVER DU BRA? II

IN DEFENSE OF MY GENERATION

The Iranian Revolution of 1979 – in Defense of My Generation

The young generation in Iran has shown tremendous courage and determination to defend their democratic rights against the totalitarian, theocratic regime in recent years. However, they have paid a high price with hundreds of dead, thousands of injured young people who lost an eye or other parts of their bodies and became disabled for the rest of their lives. They were shot with hunting rifles in different parts of their bodies (faces, genitals, breasts etc.). Today, thousands of these young men and women are also in prison on trumped-up charges. However, the young generation has shown that they are not giving up the fight. We see today that the struggle continues in various guises, many times in the guise of civil disobedience, such as boycotting the last election.

What I have heard many times at the height of the zan-zendegi-azadi (women, life, freedom) movement and even these days is that they accuse young revolutionaries of the 1979 revolution of being completely naive and fed up with enormous wealth with free education at the basic and advanced levels, cheap food – and fuel prices as well as a dollar costing only 7 tomans (today 1 dollar costs 60,000 tomans) revolted and everyone, without critical thinking or critical examination, lifted up and flamed Ayatollah Khomeini as the sole leader of the revolution which led to total disaster and bankrupt Iran finds itself today. We see today that some opponents of the Islamic regime are constantly beating their drums that they had a wise leader (the shah) who had nothing else in his leadership and his desire than to bring Iran and Iranians into the most democratic and industrialized world.

What today’s young generation in Iran does not know is that Iran was in its worst condition both in terms of education and welfare, as well as culture building and state building despite the strong economy Iran had via its oil industry. The Shah was a sole ruler who believed he had received his mission from God when he was a child via a dream (pure paranoia). He considered himself the only savior of the people, just similar to what we hear today from Iranian leader Ayatollah Khamenei that Islam came, that Khomeini and the revolution came, to save Iran and the Iranian people from corruption and that the word of God falls from his mouth. The Shah had been a tyrannical sole ruler who had gathered incompetent individuals around him who did not dare to tell him the truth. He only created a one-party-system which characterizes only dictatorial and appalling regimes. His aim was to control every aspect of Iranians’ lives also by investing billions of dollars in building his intelligence service, SAVAK.

I have seen this with my own eyes. It was enough that you drove 5 minutes outside the cities in almost all Iranian cities then you could see with your own eyes that the people had almost nothing, there were no roads, there was no electricity, there was no running water, there was no sewage. People struggled in misery while the Shah spent hundreds of millions of dollars for his 2500th anniversaries. He paid almost all of Iran’s oil purchasing power to buy US military weapons which basically floored all of Iran’s infrastructure construction and agriculture. The Shah was fully aware of this and believed that one must build the military before building the country, which was basically the case under his father’s and his own rule for 45 years. What I saw with my own eyes in 1979 was that Iran had not been so different from the Iran the mullahs created today after 44 years of rule. Both the leadership then and now have been/are backward systems that did not have/have the capacity to lead the country to prosperity, wealth, and democracy. Let us not be fooled by these regressive forces and fall into the same trap again. And those regressive forces are unfortunately many today. The Iranian people cannot afford it.

The Iranian resistance movement needs to be very alert today. There are forces that believe that they have fought for democracy for 44 years and sacrificed thousands of lives, then they claim the right to be the sole ruler of Iran and can easily think of killing ”executing” everyone who is against them. There are forces that believe that under no circumstances should you talk about, for example, Kurdistan getting autonomy or possibly some parts of Iran getting independence. These forces are ready and willing to bombard and kill hundreds of thousands/millions of Iranians so that their Iran with its current map will not be subject to any change.

Let me say this: In a democratic Iran of the future, all forces must be able to operate without one force accusing the other and pointing its weapon at. Let us consider the idea that this current regime may also get 15/20 percent of the votes, The Constitutionalist Party of Iran-Liberal Democrat gets 15/20 percent of the votes, other parties, such as National Front, the Democratic Party of Iranian Kurdistan, different Islamic, Christian, and Jewish parties, People´s Mojahedin Organization of Iran, The Iranian People´s Fedaee Guerrillas, and other democratic forces in Iran may get a certain percentage of the votes in an internationally monitored election. They should all be able to be in parliament and work for their cause. And Iranians must learn to respect each other’s differences and allow all parties under a democratic spirit to work for the country. It is possible although it takes time. We must be patient.

© Samuel E.  Rajeus, Editor S.E.R.P & Publishing

Sources

Amin, P. M. (2002). A single party state in Iran, 1975-78: The Rastakhiz party – the final attempt by the Shah to consolidate his political base. Middle Eastern Studies, 38 (1).

Looney, R. E. (2022). The role of military expenditures in pre-revolutionary Iran´s economic decline. Iranian Studies, 21(3-4). 52-83.

www.varldenshistoria.se  Världens dyraste fest kostade Shahen av Iran tronen https://varldenshistoria.se/samhalle/kungar-och-drottningar/folj-med-till-varldens-dyraste-fest

Publicerat i Essay/English | Kommentarer inaktiverade för IN DEFENSE OF MY GENERATION

LIVET ETT LIDANDE

Buddhas fyra sanningar och åttasteg till upplysning

Buddhas fyra sanningar:

  1. Livet är ett lidande.
  2. Lidandet är orsakat av våra förväntningar/fasthållanden (till föremål, idéer, individer, att överleva sig själv).
  3. Det finns ett motgift mot lidande: upphörandet av begäret, av anknytningar, och av jaget.
  4. Det finns en specifik väg till en lidelsefri tillvaro, åttastegsvägen till upplysning.

De åttastegen är mycket svårt att uppnå. Ju mer man lär sig av dessa steg och är redo att implementera dem desto lättare/mer lidelsefri blir livet.

Det krävs ett livslångt lärande, lyssnande och erfarenhetssamlande för att befria sig från lidande. Men enligt Buddhas första sanning, som jag förstår, upphör aldrig lidandet helt. Vi kan bara minska det genom upplysning.

Rätt beslut – tänka osjälviskt. Rätt tal – tala sanning. Rätt handlande – att inte döda. Rätt liv – att välja bra arbete/liv som inte skadar någon. Rätt strävan – försöka att göra det rätta. Rätt tänkande – att inte göra saker som man får ångra senare. Rätt meditation – genom meditation nå befrielsen.
Publicerat i English | Kommentarer inaktiverade för LIVET ETT LIDANDE

PERSONA NON GRATA (5:5) DEL 1

Depression och suicid //bild: www.hopkinsmedicine.org

Året är 1989. Den 26-årige EmirAli (El) Saravan har legat sjuk hemma i flera månader. Han har slutat att besvara de få vänner han haft. Han orkar inte tala med sin stora syster som nästan varje dag ringer från Norge. Han har gått och helt isolerat sig i månader och talat ibland bara mycket kort med sin advokat. Han har bara legat hemma i sin säng och orkat inte sköta sin hälsa. Han äter då och då lite mat. Han ligger vaken i dagar och han rör inte på sig. Hans advokat försöker fortfarande att hitta ett sätt att kunna stoppa Els utvisning till Iran. Hon anser att El kan, i vilket fall, få sitt permanenta indragna uppehållstillstånd tillbaka. I värsta fall måste han bara lämna landet för några månader och få komma tillbaka. Han behöver bara ha tålamod. Han behöver bara tåla att ha modet upp. Och det är precis det som han inte längre har. Han känner sig helt slut efter 10 år i Sverige. Han känner sig förolämpad. Han känner sig förödmjukad. Han trodde att hans språkkunskaper, hans jobb, att han betalat flera miljoner i skatt de senaste åren och hans examen i juridik och i statsvetenskap skulle hjälpa honom att få bli behandlad med lite respekt. Men där hade han fel. Lag är lag.  Han har ljugit om sin identitet. Han måste nu stå för konsekvenserna. Alla är detsamma inför lagen i Sverige. 

Han är ihopsjunken i sin säng i sin lilla etta i Stockholm. Han har hållit brevet som kommit från Migrationsverket i sin hand i flera timmar, men han inte ens läser det. Han stirrar bara på taket. Han vänder sin blick tittar trött på brevet. Han är inte så iver att läsa det. Han funderar en lång stund med kuvertet i sin hand. Han öppnar det. Längs upp på pappret hinner han bara att läsa att han har 2 veckor på sig att lämna landet. Han lägger ifrån sig brevet, struntar i att läsa vidare. Han ligger i sängen ytterligare några timmar med ryggen på sängen och med ögonen stirrande på taket.

Han reser sig och går raka vägen, den korta vägen till sin klädkammare. Han går igenom sina kläder, väljer en fin ljusblå skjorta och ett par mörkblå byxor. Han letar efter sin gamla och utgånget passerkort till Migrationsverkets lokaler på Solnavägen 101 där han tidigare jobbat nästan varje dag i flera år som tolk. Han tar en dusch, rakar sig, tar på sig den fina skjortan och de fina byxorna, väljer en fin, vit Adidasskor och tar på sig dem, hänger passerkortet synligt runt sin hals, tar en liten svart folder och lägger Migrationsverkets negativa besked i det. Han ringer en taxi till Migrationsverkets kontor i Solna. När taxiföraren ringer och meddelar att han väntar vid porten hinner El att ta fram sin avlidne mors lilla vita tygnäsduk och knyter den på sin högerhandled. Hans mor, när El varit bara några månader gammal, hade broderat med rödtråd ett hjärta längs upp på höger sidan av näsduken med sin och Els initialer i mitten.

Klockan är 12:50, fredagen den 14 juni 1991. När El går av taxi och är på väg in till Migrationsverket, är det många personal som är på väg tillbaka till sina jobb från lunch. Flera känner igen honom och hälsar: ”tjäna El, hur går det?”. En annan säger: ”Hejjj, är du fortfarande kvar här? Jag trodde du jobbade som domare vid det lagt och skrattar högt.” El går in tillsammans med andra som använder sitt passerkort. Det blir inga problem att komma in på Migrationsverkets lokaler. Han tar trapporna tillsammans med några andra och tar sig till våning 6. Han går in, passerar hela kontorslandskapet på mer än 30 meter. Vissa hälsar. Han svarar inte. Han går raka vägen till ett av fönsterna som är öppna. Han kliver upp på fönsterkanten och han hoppar ner från den 6:e våningen.

Fortsättning följer!

Publicerat i Novell | Kommentarer inaktiverade för PERSONA NON GRATA (5:5) DEL 1

NETANYAHU AND HANIYA, TWO SIDES OF THE SAME COIN!

First published on 05/17/2021

Sometime many years ago, real hope was raised when the Oslo Agreement was signed by then Israeli and Palestinian leaders. It was hoped that there would be a peaceful solution to the Israel-Palestine conflict, including a two-state solution. That hope was eventually dashed when Hamas took control of Gaza and essentially neutralized the elected Palestinian state headed by President Mahmoud Abbas.

Hamas, since its seizure of power with the help of Iran and Syria, has undertaken a more aggressive military confrontation against Israel. Israel’s government, in turn, after The Oslo Agreement, is being replaced, step by step, with a populist leader like Netanyahu who sees short-term gain, such as retaining power and continuing to govern, in a more aggressive appearance against Hamas. That constellation on both sides is dangerous. It jeopardizes the long-term ambition to achieve a lasting peace in the region at the expense of, above all, the lives of innocent people on both sides, but mostly in areas with Palestinian population.

Hamas has fired about 3,000 rockets at Israel in recent days. These rockets have destroyed more than 600 completely sporadic and civilian targets inside Israel. Israel’s response was not to be delayed. They have mercilessly bombarded Gaza resulting in heavy material and human losses.

Both sides, no doubt, know that this policy will not lead to a peace settlement, but for both, the short-term demonstration of power is the main goal. Poor Gaza can afford to arm itself with tens of thousands of rockets to show its military muscle in such a situation as it is now while knowing that this show of force is at sandbox level compared to the enormous military strength Israel has. Hamas stages its policies at the expense of thousands of innocent Palestinian lives. It is, of course, with Iran’s blessing and its military and economic support. Israel unfortunately becomes a pawn in the game and indirectly the mullahs’ puppet through its ill-considered actions in the Gaza Strip. It is in the interests of both Iran and Hamas for Israel to act militarily disproportionately, which they are doing now, as they have done many times before. Both Iran and Hamas thus demonstrate to the outside world that Israel is a “barbaric regime” that kills innocent children and women who live in areas that are also ”besieged” by Israel.

Israel is a superpower in the region, but Israel does not act like a superpower. The richer and stronger a state is, the wiser and softer it should act/react when it comes to making difficult and strategic decisions. The current Israeli leadership is incapable of making such decisions. A cease-fire is now in the interest of both, which will probably happen shortly. The question is really who wins from these senseless killings. There is no doubt that both Iran, Israel and Hamas see themselves as winners in this latest aggression. And they are surely the winners. Who are the losers then?

The best solution right now is perhaps what Jan Egeland emphasizes, a change of leadership on both sides who can look beyond the short-term gain and think seriously about the future of their people.

© Samuel E. Rajeus, Editor, S.E.R.P & PUBLISHING // First published on 05/17/2021

Publicerat i English | Kommentarer inaktiverade för NETANYAHU AND HANIYA, TWO SIDES OF THE SAME COIN!

THE ISRAEL-PALESTINE CONFLICT

Unfortunately, still very relevent/// First published on June 02, 2010 /// The Israel-Palestine conflict is a proof of human being’s wild and dark nature and his destructive thinking/analysis ///https://www.bbc.com/indonesia/majalah-57110959

First published on June 02, 2010 // Unfortunately, still very relevant even now // my thoughts go to all innocent individuals, from both sides, who are suffering these days from such despicable act (war).

The Israel-Palestine conflict is a proof of human being’s wild and dark nature and his destructive thinking/analysis

Even if Israel hijacks another hundred ships heading for Gaza… it will not solve the problem. The problem is that we are not alone in this country… Until we Israelis and Palestinians recognize the logical consequences of this simple fact, we will all live in a permanent state of siege – Gaza under Israeli siege, Israel under international and Arab siege. Amos Oz, 1939-2018, Israeli author, and Nobel Prize candidate. DN, 02 June 2010

What is really happening in the Middle East? If violence and killing would produce positive outcome, we would surely, long ago, see peace between Israel and Palestine, but it seems that neither party understands it. The hatred is still very strong between the parties after more than 60 years of suffering and killing. This is because both sides want to solve this problem with weapons, with killing each other. Even if there will be, someday, a fragile peace this hatred will remain with the people for tens, maybe, hundreds of years because you won´t easily forget painful events inflicted on you.

Just imagine that if you could do as Gandhi did, if you could do as Aung San Suu Kyi does, if you could do as Mandela did, as Martin Lutter King did, as the Dalai Lama does, i.e., to put all your energy into nonviolent methods, creating reconciliation, peace, and coexistence. In the case of Burma and Tibet, it will take, maybe, say 100 years to achieve a peaceful change or a peaceful solution. The big difference then will be that once you get there then this hatred that now exists between Palestinians and Israelis, will not exist between different ethnic groups in Burma or between Chinese and Tibetans, at least not to the extent that exists between Israelis and Palestinians.

You win big if you reach a peace that is not just on paper, that is not fragile and that is not reached with enormous suffering and hatred. Even if we achieve a fragile peace in the Middle East, this hatred will remain for a very long time. Is it worth doing in this way as the parties are doing now in the Middle East?

There is no doubt in my mind that the rise of Israel in the way it happened more than sixty years ago was a historical mistake. The question today is whether we should return Israel to Palestinians because there was a mistake that happened more than 60 years ago. In that case, we must return all of Sweden to the Sami and ”travelers” who lived in Sweden before Europeans came and occupied their territory. In that case, we all must get out of here, together with those who call themselves ”real Swedes”. How far back in history do we have to go for all parties to be satisfied? To think like that is completely illogical and only leads to more suffering and more hatred. The two-state solution seems the best solution right now.

With great respect for those who chose nonviolent methods to achieve their goals and to create a lasting peace on our planet.

When will we learn from history? When will we learn from our living local history? When will we learn from Nelson Mandela, from Aung San Suu Kyi, from the Dalai Lama?

© Samuel E. Rajeus / Editor. S.E.R. & Publishing (S.E.R.P.)

First published on June 02, 2010

”I hate war as only a soldier who has lived it can, only as one who has seen its brutality, its stupidity.!”, President Dwight D. Eisenhower, The US president 1953-1961 and Supreme Allied Commander in Europe during World War II.

Publicerat i Essay/English | Kommentarer inaktiverade för THE ISRAEL-PALESTINE CONFLICT

PERSONA NON GRATA (4:5)- Del 5-5

Bild: samverkan.regionsormland.se // Avslutningssamtal (Den indoktrinerade hjärnan) – från novellserien (kommande bok) TES- Tusen och Ett Samtal

  • Det var en av våra vänner inom IRGC, general Shayan, som uppmärksammade min mor om att lobotomi på min hjärna skulle med största sannolikhet leda till invalidisering. Att jag kunde förvandlas till ett kolli, vilket hände Rosemary Kennedy, för resten av mitt liv. Mamma ville absolut inte se mig som en levandedöd för resen av sitt liv. Det var därför inte alls svårt för henne att fatta ett avgörande beslut. Hon tog då kontakt med general Shayan och redan på samma kväll transporterades vi bort till gränsen vid Marivan och så småningom  vidare därifrån till Sverige. Jag fick senare veta att våra vänner inom IRGC lyckades att få ut närmare fyra hundra tusen iranier, under flera decennier, ur Iran vilka riskerades hårda fängelsestraff eller avrättningar. Vi hoppas fortfarande att denna gren inom den iranska makteliten ska kunna ha en avgörande roll, tillsammans med andra demokratiska krafter, för att leda Iran in i frihet, berättar Golnesa.
  • Att hjälpa andra och att brinna för ditt folk visar att du har ”hjärtat på rätt plats”. Jag värderar högt din förmåga att ha en sådan moralisk kompass och ledstjärna i livet. Jag undrar bara om du också älskar dig lika mycket som du älskar dina medmänniskor, att du också tar hand om dig och tillgodoser dina mänskliga behov på samma sätt som du tillgodoser andras mänskliga behov. 
  • I detta vårdintyg från sjukhuset, där du hamnat akut med ambulans, står att du haft hjärtsvikt 4 gånger i loppet av några månader. Alla prover och röntgenbilder visar sig utan anmärkning. Du och jag har träffats med jämna mellan rum i 3 år. Jag känner mig misslyckad i att kunna hjälpa dig. Som jag ser det och efter alla mina samtal med dig kan jag med säkerhet säga att du kunde komma långt om du hade värderat dig lika mycket som du värderar dina medmänniskor. Du kunde lätt leda t ex en forskargrupp på ett universitet och nått och hjälpt tusentals/tiotusentals individer genom dina vetenskapliga publikationer. Men du valde att hjälpa ett hundratals individer genom din nuvarande livsstil. Vad är din kommentar kring det som jag säger?

Bild: samverkan.regionsormland.se // Avslutningssamtal (Den indoktrinerade hjärnan) – från novellserien (kommande bok) TES- Tusen och Ett Samtal

  • Du kanske kommer aldrig att förstå detta Bosse. Jag kommer från en bakgrund som ligger mig till last. Det går åt enorm energi dagligen för att kunna hålla mig i schack och fungera någorlunda normal. Jag är stolt över mig själv att jag, trots allt, lyckades att rädda mig och leva de åren jag haft på jorden. Mitt största uppdrag i livet kanske varit att rädda mig själv samtidigt som jag försökt hjälpa andra.
  • Okej, låt mig fråga dig då. Du har valt att inte ha någon livspartner i alla dessa år. Är det så att du är tillfreds med ditt solitära liv? Att du är så mager och lider av hjärtsvikt och hamnar på sjukhus kan tyda på att du lider av psykiska besvär då vi inte kunnat hitta någon somatisk förklaring för dina svimningar/kollapser som du får alltför tätare nuförtiden. Låt mig fråga dig direkt Golnesa. Är du sexuellt intresserad av kvinnor, men du går emot ditt hjärta och inte vill acceptera detta eller ge utlopp till det behovet?

Golnesa rycker sig i sin stol. Hon låtsas spotta i luften, toof, toof, toof och säger:

  • Kvinnor, som kärlekspartner, hahaha.

Vi litar till Gud för våra behov och Gud skall av godhet ge oss vad vi behöver genom Sitt Sändebud. Vi sätter vårt hopp till Gud.

… Gud har lovat de troende, männen såväl som kvinnorna, ett paradis, vattnat av bäckar, där de skall förbil till evig tid, och sköna boningar i dessa Edens lustgårdar; men större än allt detta är Guds välbehag – detta är den stora, den lysande segern.

  • Okej, män då? Har du haft saknaden att ha en man som äkta make i ditt liv? Det är kanske din ensamhet som håller på att ta kål på dig?
  • Män, hahaha, jag hatar män.

Hon tänker en stund.

  • Nej låt mig tillrättavisa mig själv. Jag älskar alla människor, män och kvinnor som mina medmänniskor. Men jag gör enligt det direktiv min herre befaller mig.

 … Gud låter inte de människor som Han har kallat till trons väg gå vilse, förrän Han har klargjort för dem vad de bör avhålla sig från. Gud har kunskap om allt.

Några veckor senare ringer Golnesas kollegor och personalen på moders boende till polisen och lämnar en orosanmälan om att hon inte dykt upp på jobbet och hos in mor i flera dagar.

Golnesa Alamulhoda

Aghaz va darband (född och fångad), den 29 december 1983, Tafresh, Iran

Payan va raha (död och fri), den 16 mars 2022, Tensta, Sverige  

 © Samuel E. Rajeus

Publicerat i Novell | Kommentarer inaktiverade för PERSONA NON GRATA (4:5)- Del 5-5

PERSONA NON GRATA (4:5)- Del 4-5

Bild: Ledarna, Sveriges chefsorganisation #religion #religiösförföljelse #kvinnorättigheter #diskriminering #Hbtqirättigheter

Den indoktrinerade hjärnan

Oh min barmhärtige du ser att jag utvandrat från ondskans rike och total lämnat mitt öde i dina händer. Du får göra med mig det som är bäst för mig. Jag väntar gärna på välbehag och dina lustgårdar i stället för denna djuriska lustar.

Golnesa är framlutad och ihopsjunken på sin janamaz (bönematta). Hon trycker sin panna hårt på sin mohr (bönejord) och hon har sitt radband i sin högerhand medan hon gråtande läser sina böner.

Troende! Hur är det fatt med er? När ni kallas att kämpa för Guds sak klamrar ni er fast vid det jordiska; är ni så intagna av vad denna värld kan erbjuda att ni glömmer evigheten? Detta liv ger er bara torftiga fröjder jämfört med den eviga glädjen…

Om ni inte vill kämpa för Guds sak skall Han straffa er med ett svårt lidande och Han skall sätta andra människor i ert ställe. Ni vållar Honom ingen skada – Han som har allt i Sin makt…

Gud förlåter dig…

Bönerna avlöser varandra i timmar tills hon utmattad somnar på bönemattan.

Hon vaknar mitt på natten av ett knackande på dörren. Någon knackar ganska tyst, någon sort skrapande, på dörren. Hon går försiktigt mot dörren och kollar i dörrögat. Det är mörkt ute. Hon ser inte någon. Hon lyssnar noga och hör svagt tungtandning och tystgråtande röst. Hon bestämmer sig för att öppna. Hon öppnar dörren och utanför står Hayat som bor några lägenheter ifrån henne. Hayat är barfota och har ett tunt linne på sig i den 6 gradiga vårnatten.

  • Khale jan; jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Min man kom hem berusad igen mitt på natten. Han började slå mig då jag vägrade att ha sex med honom.

Golnesa tar bara hennes hand och drar henne snällt in i lägenheten och låser dörren.

  • Du får tvätta dig här. Här är det några varma kläder. Du får gärna sova i sängen som står i klädkammaren. Jag har inget annat ställe att erbjuda.
  • Tusentack Khale jan. Det duger gott och väl så.

En timme senare går Golnesa och öppnar dörren till klädkammaren för att se om grannen Hayat är okej. Hon ser att Hayat har somnat med sitt tunna linne på sig. Golnesa tittar på hennes vackra och långa hår som täcker halva hennes ansikte, ner på ena bröstet. Hon iakttar Hayats vackra ansikte och kropp som ligger där som en liten ängel från ovan. Hon tar ett djupt andetag. Hon tar en filt och försiktigt lägger den ovanpå henne. Hon tänker en stund. Det verkar att hon går in i djupa tankar. Hon går och hämtar sin bönematta, ställer fram den vid sin säng i sovrummet och kastar sig på sin bönematta, kysser sin bönejord som hon fått från Karbala. Hon tar det vackra himmelsblåa radbandet i sin högerhand och med tårar i ögonen ber hon tyst:

Gud och Hans Sändebud tillkännager för alla människor på den Stora vallfärdens dag: Gud avvisar allt samröre med avgudadyrkarna, och Hans Sändebud gör detsamma. Om ni visar ånger är det för ert eget bästa, men drar ni er undan skall ni veta att ni inte kan uppresa er mot Gud. Och låt alla förnekare av sanningen veta att ett plågsamt straff väntar dem…

Deras Herre ger dem det glädjerika budskapet om Sin nåd och Sitt välbehag och om lustgårdar där Guds gåvor aldrig tryter… Gud vägleder sannerligen inte dem som visar trots och olydnad… Gud har kommit till er hjälp i många drabbningar.

  • Min gode Gud du ser att jag visar ånger och förrättar bönen. Och i de kommande dagarna kommer jag att skänka på nytt 2 lamm till behövande i min hemstad. Du vet allt och du har hjälpt mig i många drabbningar.

Hon fortsätter att be till morgonljuset. På morgonen förbereder hon sig för att gå till jobbet. På väg till sitt jobb tar hon alltid en sväng till serviceboendet bara ett ögonkast från hennes lägenhet i Tensta. Där bor hennes mor som verkar ha blivit dement. Djupt i sina tankar om Hayat tar hon den korta promenaden på 101 steg i den vackra och tidiga vår-sommaren till serviceboendet.

Golnesa´s lägenhet är känd som inofficiell kvinnojour eller skyddsboende bland skyddsbehövande kvinnor. Många kvinnor, unga och gamla har sökt akutskydd hos henne i de 23 åren hon bott i Ottarallé i Tensta. Trots att hon bor i en etta har hon förberett sin klädkammare med en sängplats som har varit hundratals kvinnor fristad under deras flykt från sina förövare.

På serviceboendet går hon upp till sin mamma. Modern är som vanligt på dåligt humör. Golnesa försöker ta upp henne från sängen och in till toan för att tvätta henne och klä på henne och förbereda henne för frukost. Mamman är på dåligt humör.

  • Låt mig vara. Rör inte mig ditt missfoster. Du är äcklig och kommer att brännas i helvete. Du förstörde mitt liv. Du tog mitt land ifrån mig, ifrån oss alla. Du tog mina barn ifrån mig. Du kommer att brännas i helvete.

Golnesa är tyst som alltid medan hennes mor radar upp en rak olika svordomar. Hon gör det som hon ska. Hon byter blöja på henne, tvättar henne i underlivet, sätter på en ny blöja, tvättar hennes ansikte varsamt, tar en blöttvättlapp och tvättar hela hennes kropp, och sätter på henne en ny och ren klänning, medan mor håller på att svära och Golnesa tyst och sorgsen gör det som hon helt frivillig tagit på sig att göra, nämligen att sköta sin mor varje morgon för vilka är personalen tacksam. När Golnesa är på väg ut ur lägenheten för att meddela personalen att mor är redo för frukost hör hon sin mors röst.

  • Hämta med dig Mohammad och Mohsen nästa gång du kommer till mig min vackra flicka.

Golnesa vänder sin blick och iakttar sin mor. Hon går sedan fram till henne och tittar henne rakt i ögon.

  • Mamma!
  • Vem är du? Är du min fru?

 © Samuel E. Rajeus

Publicerat i Novell | Kommentarer inaktiverade för PERSONA NON GRATA (4:5)- Del 4-5

PERSONA NON GRATA (4:5)- Del 3-5

Bild: Rosemary Kennedy, https://en.wikipedia.org/wiki/Rosemary_Kennedy //Konsulting the holy book, Estekhare

Om ni inte vill kämpa för Guds sak skall Han straffa er med ett svårt lidande och Han skall sätta andra människor i ert ställe. Ni vållar Honom ingen skada – Han som har allt i Sin makt.

Det här är den första av tre estekhare (konsultation med den heliga boken) som genomförs av familjen Alamulhoda gällande den 15-åriga dotterns, Golnesa, öde.

  • Gud är tydlig och klar i sin befallning. Flickan måste avlivas, säger Haji.
  • Ja, vi har två estekhare till att gå till, låt se vad Gud beordrar oss via dem, säger Khanom Agha förtvivlad och med darrande röst.

Golnesas far, Haj Mohammad Ghasem e Alamulhoda, pushar för att hitta en lösning till sin dotters, Golnesa, vägran att välja en friare för att gifta sig med. Trots att han är fullupptagen med sina affärer är det viktigt för honom att hans heder inte befläckas. Och att folk inte pratar illa om hans perfekta och Gudslydiga familj. Han vet att någonting gick fel när Shejk Seyyed Rohalla Al Mahdi Al Hashemi varit hos dem och försökt att driva bort onda andra from Golnesas kropp. Han vill nu ta tag i problematiken själv och inte längre litar på att hustrun Khanom Agha kan lösa det.

Khanom Agha är livrädd för att Haji ska hitta en lösning liknande den för 16 år sedan när han tagit itu med problematiken med Gorbanolla Mohammad för att kunna vinna Guds nåd både i denna och i den andra världen. Khanom Agha därför föreslår Haji att de gärna konsulterar med den heliga boken (estekhare) för att se vad de behöver göra med flickan. De bestämmer sig för att öppna den heliga boken 3 gånger för att se vad som Gud befaller dem att göra.

Den andra estekharen görs hos Khanom Aghas farfar Haj Seyyed Ahmad e Alamulhoda i Mashhad, tillika Hajis farbroders far. Familjen väljer den heliga dagen Jomeh (fredagen), efter namaze jomeh (fredagsbönen) som utförs av Haj Seyyed Ahmad e Alamullhoda. Familjen samlas i masjid e Jameh Mashhad (Jameh Mosque av Mashhad, Atiq). Alla tre sitter för en bönestund innan estekhare. Khanom Agha gråter tyst i sin förtvivlan under hela bönestunden. Haj Seyyed Ahmad e Alamullhoda öppnar den heliga boken. Han läser högt:

Kom inte ni med tomma ursäkter! Ni har förnekat den tro som ni förut bekände. Även om Vi för några av er utplånar deras synder, skall Vi straffa andra eftersom de är obotfärdiga syndare.

  • Budskapet och Guds ord kan inte misstolkas. Vi måste antingen välja att alla hamna i helvetet eller välja att offra flickan för att även befria hennes själ och låta Gud förhoppningsvis förlåta henne och ta emot henne i paradiset.
  • Ännu en estekhare kvar, tillägger Khanom Agha med dämpad röst.

Med stor möda lyckas Khanom Agha övertala Haji att resa tillsammans med henne till en pilgrimsresa till Bibi Zejnab bint Ali i Damaskus, Syrien, för att genomföra den sista och avgörande estekhare. Khanom Agha vill vara så nära som möjlighet vid Bibi Zejnab bint Alis grav och söka hennes stöd för att rädda sin dotter. 

Den tredje estekharen lyder:

Vet de då inte att helvetets eld väntar dem som sätter sig upp mot Gud och Hans Sändebud? Där skall de förbli till evig tid – ett elände och en förnedring utan like.

Haj Mohammad Ghasem e Alamulhoda får klart för sig att flickan måste avlivas och hustrun Khanom Agha känner en maktlöshet och kan absolut inte göra någonting åt det. Dessutom har den heliga boken sagt sitt och man måste bara följa den.

När paret återvänder hem från sin pilgrimsresa får dem ett brev från en ayatolla som föreslår familjen en lösning. I brevet får paret kännedom om en berömd läkare, kirurg, i Tehran som har opererat tusentals unga människor, ofta unga politiska fångar i den ökända Evin-fängelset efter att man övertalat deras föräldrar att godkänna ingreppet. Kirurgen lovar att omvandla patienterna till Gudslydiga individer med sina precisionsenliga neurologiska ingrepp. Familjen har bara två val, antingen låta deras barn opereras eller avrättas. Den ökända kirurgen fick öknamnet Dr. Mengele inom motståndrörelser i Iran. Ayatollan också poängterar att ingreppet och operationen är exakt i enlighet med det den heliga boken förslagit och därför får familjen vara säker att de gör enligt det som Gud beordrat de i tre rådfrågningar (estekhare). Haji går med på att följa ayatollans vägledning. Khanom Agha drar lättnadens suck. Hon hoppas på det sättet kunna rädda sin flicka från döden. 

Hela operationen styrs av KampSaralla i Teheran. Gonlesa och Khanom Agha anländer till hotellet dagen innan ingreppet. Det ska komma en bil och hämta de kl. 05:30 dagen därpå för att ta dem till kliniken. Sent på kvällen knackar någon på dörren. Khanom Agha öppnar. Det är en ung kvinna som presenterar sig som sardar (general) Shayans representant och sändebud som leder hela operation med Golnesas fall. Hon överlämnar en tidningsartikel till Khanom Agha och tillägger:

  • Sardar Shayan hälsar. Du kan kontakta mig precis när du vill ifall du undrar om någonting. Jag har skrivit upp mitt telefonnummer på första sidan här.

Det är en artikel från The Journal of American History, publicerad 1941. Den heter: Rosemary Kennedy, a woman´s fate.

© Samuel E. Rajeus

Publicerat i Novell | Kommentarer inaktiverade för PERSONA NON GRATA (4:5)- Del 3-5