GÄNGKRIMINALITET OCH ANSVAR (3-3)

Gängkriminalitet, den tredje part och droghandel. Legalisering av droger och avkriminalisering av droganvändning som en avgörande åtgärd för att få bukt med gängkriminalitet

Legalisering av droger och avkriminalisering av droganvändning som en avgörande åtgärd!

Vi ser idag att tusentals oskyldiga individer är drabbade av gängkriminalitet oh gängkrig i Sverige. Enligt polisens statistik har 88 personer, så kallade tredje man, oskyldiga, dödades eller skadades sedan 2012 t o m 2023 i Sverige. Bara under de senaste åren har det skett cirka 500 skjutningar eller sprängningar per år i Sverige.

Vilka är den tredje parten som är drabbade av skjutningar / sprängningar?

I denna grupp kan man se ensamboende äldre personer som inte vet hur de ska navigera i det svenska systemet för att få sin rätt då de inte kan det svenska språket tillräckligt bra. De har svårigheter för att kunna föra sin sak vidare t ex med försäkringsbolag, fastighetsbolag och stadsdelsförvaltningar. Det finns barn, ensamstående mammor, familjer med barn i olika åldrar och många invandrare som är drabbade.

Många av de lider av långvarig oro och ångest, har ständig huvudvärk, får panikattacker. Om dessa individer inte får vård i god tid finns en risk att de på sikt hamnar i långvarig depression och posttraumatiskstress syndrom (PTSD). Det kan handla om individen drabbas av ett apatiskliknande tillstånd, tappar fokus med konsekvenser för livet. Man då helt enkelt struntar i att betala sina räkningar, struntar i att gå till jobbet och struntar i att ringa och sjukanmäla sig. De hamnar så småningom i marginalerna vilket leder till att de börjar utveckla ett samhällshat eller man vänder hatet mot sig själv (självhat) och riskerar att ta livet av sig.

Vilka behov har dem (den tredje man) som drabbas av gängvåldet?

Det behovet är olika hos olika personer men de övergripande behoven är först och främst.

  • Tak över huvudet vilket ska anpassas till den enskilde eller den familj som är drabbad.
  • Hjälp med att barnen ska fortsätta gå skolan.
  • Hjälp att ta itu med försäkringsbolag och fastighetsbolag.
  • Hjälp med att komma i kontakt med sjukvården.

Man kan minimera de långsiktiga skadorna genom dessa tidiga insatser:

  • Upprättande av en statlig fond med flera hundra miljoner kronor i potten, till att börja med, för att snabbt gå in och skapa en normal vardag för dessa oskyldiga individer.
  • Upprättande av en särskild enhet som ska kunna fatta snabba beslut för att hjälpa och täcka de akuta ekonomiska behoven familjer har.
  • Upprättande av en särskild enhet för att hjälpa de drabbade med långsiktiga och ej provisoriska bostadslösningar.
  • Upprättande av en särskild enhet för att hjälpa med att ansöka om skadestånd hos försäkringsbolag men också vara som motpart till försäkringsbolag. Individen är inte tillräcklig stark (i det läget) och många av dem ej kunniga för att vara en jämlik part mot försäkringsbolag eller fastighetsbolag.
  • Att kunna få förtur när det gäller sjukvården (psykiatrisk vård/psykoterapeutisk vård)

Vad kan man göra för att minska på våldet?

Man argumenterar att problemet med gängkriminalitet är mer komplex än bara fattigdom och systemfel utan det handlar om stora pengar som man tjänar genom den globala narkotikahandel som omsätter miljarder och åter miljarder kronor årligen.

Faktum är att det finns miljarder och åter miljarder individer och med säkerhet miljontals individer i Sverige som köper droger vilka möjliggör droghandel och indirekt också finansierar gängkrig. Alla dessa individer, med sina akademiska examina och sina fina positioner vilka undviker ”getton” i vårt samhälle, går dagligen och köper droger. De  vet att de är en del av den kriminella verksamheten och bidrar till gängkriminaliteten. Så vi kan inte få bukt med gängkriminalitet och droghandel om vi inte kan få bukt med de som köper droger. Hur kan vi göra då?

Låt oss vända på det hela och tänka annorlunda. Detta med att kriminalisera droghandel har vi provat i hundratals år i olika länder. Vi ser att vi inte får det önskade resultat vi hoppas på, nämligen att folk slutar att köpa droger och att den illegala droghandeln avtar. Låt oss leka med tanken om att legalisera så många droger som möjligt. Jag har aldrig använt droger och troligen kommer aldrig att använda den för resten av mitt liv då min hjärna inte kräver det, men det finns uppenbarligen en njutning i att använda droger vilket gör att miljarder människor på vår planet vill använda den. Vi kallar alkohol som den ”värsta” drogen som årligen dödar miljoner människor världen över men alkohol är inte illegal utan produktion och användning av alkohol är reglerad i stora delar av världen. Varför kan vi inte göra det med droger?

Dessa åtgärder är nödvändiga:

  • Upprättande av en enhet (en grupp av experter) tvärvetenskaplig, för att titta på möjligheter att legalisera och avkriminalisera droger så fort som möjligt.
  • Mer tidigare stödinsatser till familjer med olika behov, mödrar som tidigare inte haft så mycket skolning, föräldrar som lider av olika psykiska besvär. Sociala myndigheter hjälper dem ekonomisk och inte hittar på för att avslå deras ansökan om försörjningsstöd. Man ska inte ta deras barn ifrån dem utan professionella går in och hjälper hela familjen.
  • Mer riktade insatser till barn i låg- och mellanstadiet.
  • Genom lagstiftning hålla gängledarna ansvariga. /Införa svensk RICO-lagstiftning.
  • Mer kontroll av sprängmedel.
  • Hårdare straff och fler poliser hjälper utan tvekan men löser absolut inte våra problem. Om enbart högre straff hade löst problemet hade vi idag inte haft den höga kriminaliteten relaterade till drogförsäljning t ex i USA.

© Samuel E. Rajeus, Redaktör, S.E.R.P. & Publishing

Det här inlägget postades i Essä/Svenska. Bokmärk permalänken.