Israel-Palestina-konflikten är ett bevis på människans vilda och mörka natur och hennes idiotiska och destruktiva tänkande/ analys

Vad händer egentligen i Mellanöstern? Om våld och dödande skulle ge resultat skulle vi säkert för länge sedan se fred mellan Israel och Palestina. Men det verkar att ingen av parterna förstår detta. Efter drygt 60 år krig, lidande och dödande, efter drygt 60 år hat som är så starkt hos både sidor på grund av att de vill lösa detta problem med vapen även om det blir en bräcklig fred någon dag, kommer detta hat att sitta kvar hos människorna i tiotals kanske hundratals år eftersom man glömmer inte så lätt smärtsamma händelser.

Men tänk om man kunde göra som Gandhi gjort, om man kunde göra som Aung San Suu Kyi gör, om man kunde göra som Mandela gjort, som Martin Lutter King gjort, som Dalai Lama gör, alltså att lägga ner all sin energi för att med ickevåldsmetoder skapa försoning, fred och samexistens. I Burmas och Tibets fall tar det kanske, låt säga 100 år för att uppnå en fredlig förändring eller en fredlig lösning. Den stora skillnaden är att när man väl når dit då detta hat som nu finns mellan palestinier och israeler, finns inte mellan olika folkgrupper i Burma eller mellan kineser och tibetaner, inte i alla fall i den utsträckning som finns mellan israeler och palestinier. Man vinner stort om man når en fred som inte är bara på papper, som inte är bräcklig och som inte nås med enorma lidanden och hat. Men även om vi når en bräcklig fred i Mellanöstern kommer detta hat att sitta kvar väldigt, väldigt länge. Är det värt att agera på detta sätt som parterna gör nu i Mellanöstern?

Det finns ingen tvekan hos mig att uppkomsten av Israel på det sättet som skedde för mer än sextio år sedan var ett historiskt misstag. Men frågan är idag om vi ska lämna tillbaka Israel till palestinier eftersom det skedde ett misstag för mer än 60 år sedan. I så fall måste vi lämna tillbaka hela Sverige till samerna och ”resande” som bodde i Sverige innan europier kom och ockuperade deras mark. I så fall måste vi alla tillsamman med de som kallar sig ”riktiga svenskar” sticka härifrån. Hur långt tillbaka i historien ska vi gå för att alla parter ska bli nöjda? Att tänka så är helt ologiskt och bara leder till mer lidande och mer hat. Tvåstatlösningen verkar den bästa lösningen just nu.

Med stor vördnad för de som valde ickevåldsmetoder för att uppnå sina mål och för att skapa en rättvisare värld. När ska vi lära oss av historien? När ska vi lära oss av vårt levande närhistoria? När ska vi lära oss av Nelson Mandela, av Aung San Suu Kyi, av Dalai Lama?

Samuel E Rajeus/ Redaktör/ Publicerades första gången på www.serp.nu den 13 januari 2009

Det här inlägget postades i Politik/svenska. Bokmärk permalänken.