I en rättvis värld ska det finnas en grundläggande ekonomisk trygghet för alla samhällsmedlemmar. Det innebär att varje individ ska få en ersättning för sin hyra/sitt boende och en ersättning för att kunna äta sig mätt utan att behöva prestera alls. Det är en grundläggande rättighet som idag inte tillgodoses i stora delar av världen, även i denna så kallade industrialiserade världen.
När det grundläggande behovet är tillgodosett kommer individen att känna sig trygg och börja producera. När hjärnan inte är upptagen av oro för de grundläggande behoven då mår man så pass bra och trygg att man använder sina krafter/resurser för att utveckla sig. Man lär sig bättre och snabbare, man jobbar effektivare och man producerar mer vilket leder till ett blomstrande av samhället.
Det är min fasta övertygelse om att ingen frisk människa vill sitta hemma och bara få betalt. Jag uppmanar mina patienter som blir beviljade sjukpension att gå ut och jobba de 20% de har rätt till ifall de kan. Jag har också sett att patienterna visar tydliga tecken på psykisk och fysisk förbättring så fort de t ex via sjukpension känner en trygghet gällande deras grundläggande ekonomiska behov, nämligen tak över huvudet och mat på bordet. Det finns forskningsstudier och framstående vetenskapas män som betonar det positiva sambandet mellan människligt blomstrande, produktionsförmåga och känsla av trygghet när det gäller de grundläggande behoven.
Notera att vi har budgeten att tillverka stridsflygplan som kostar 100 miljoner dollar per styck. De nyaste amerikanska stridsflygplan kostar cirka 150 miljoner dollar, men vi har inte råd att betala cirka 10 000 kronor per månad till en person som inte kan jobba. Vi har råd att tillverka militära utrustningar för miljarder och åter miljarder för att skrämma och döda varandra men vi har inte råd eller vi vill inte, rent ideologiskt, att se till att hela befolkningen på vår planet ska ha sina grundläggande mänskliga/ ekonomiska behov tillgodosedda. Detta är den största hyckleriet i modern tid av de som dessutom kallar sig civiliserade. Faktum är vi, som art, är fortfarande mycket primitiva och vilda vilka hänynlöst sliter varandra i bitar för att bevisa att den ena är starkare, överordnad, den andre, underordnad.
Att satsa på ett barn i Sverige från födelsen t o m hen fyller 18 år kostar staten cirka 2 miljoner kronor. Låt oss addera ytterligare 1 miljon kronor för det barn som kommer från ett socioekonomiskt utsatt område och behöver extra hjälp. Det blir 3 miljoner. Vi har räddat då en individ som kommer att producera och ge tillbaka till samhället i mer än 40 år tills hen går i pension. En individ som hamnar i kriminalitet och väljer en kriminell karriär i sitt liv kommer däremot att kosta samhället 100 miljoner kronor, enligt experter i Sverige. Frågan är varför makthavarna väljer att inte satsa på dessa individer. En förklarning kan vara ideologisk. Att man inte vill satsa på de som inte är ”av den ariska rasen” att de inte är av ”den rena vita rasen”. De förtjänar därför inte lika behandling som de vita och de får tryckas ner i den lägsta samhällshierarkin. En annan förklarning kan vara att myndigheterna ser den kortsiktiga kostnaden och inte kan se den långsiktiga vinsten av denna satsning.
Ett stort antal av de som söker sig till rika delen av världen är ekonomiska flyktingar. Man ser, idag via sociala medier, att folk har ett bättre liv i andra delar av världen och man önskar och hoppas att kunna ta del av det både för sig själv och för sina barn. Och man har helt rätt till det. Det är viktigt att veta och ha det i beräkning att en betydande del av de flyktingar och invandrare som kommer till Europa har haft en mycket tuff uppväxt/bakgrund, med krig, fattigdom, låg utbildningsnivå och undernäring. Låt mig ge er ett exempel: Palestinierna i Gaza har blivit utsatta för enorma fysiska och psykiska påfrestningar i mer än ett halvt år nu i det senaste kriget mellan Israel och Hamas. Många av dessa individer kommer att få men för resten av sitt liv. Ponera att ett hundratal av dem så småningom kommer till Sverige och får stanna. Vi får vara helt säkra och räkna med att en viss procent av dessa individer kommer att ha stora svårigheter att snabbt kunna eller någonsin kunna lära sig språket och komma in på arbetsmarknaden och jobba deltid eller heltid. Det är naivt att tro att vi kan tvinga alla som får stanna i Sverige att snabbt kunna lära sig språket och komma in på arbetsmarknaden. Det är inte så att individen inte vill det, utan det är så att individen inte kan det.
En familj med flera barn får uppehållstillstånd. Om föräldrarna visste att deras nuvarande 5-årig 10 år senare skulle ta till en pistol och döda en annan människa eller själv blir dödad av ett hundratal knivhugg i sitt ansikte och i sin kropp och sedan man skulle sätta eld på hans kropp och lämna honom brinna upp i ett dike skulle denna familj bara riva sönder uppehållstillståndsbeviset och kasta den i papperskorgen och återvänta till det svåra och fattiga liv de kommer ifrån. Det handlar om våra barn som förlorar sina liv och sin framtid. Det är inte deras fel eller föräldrarnas fel, i de allra flesta fall, att de har hamnat snett i vårt samhälle. Det är systemet som har dumpat dem i tusentals i ett ställe och helt enkelt struntat i dem eller i många fall börjat trakassera dem.
Jag har sett två helt olika attityder hos våra myndigheter. Jag har många gånger ringt till Pensionsmyndigheten då en patient behövde hjälp eller ville ha information. Jag ringer Pensionsmyndigheten medan patienten sitter hos mig. Uteslutande varje gång jag talar med en handläggare blir jag bemött med respekt och vänlighet. Handläggaren lyssnar och svarar på mina frågor gällande patienten med artigheten av en överordnad myndighetsperson. Jag ringer däremot till socialtjänsten eller Försäkringskassan gällande en patient som sitter på min mottagning och behöver hjälp då han eller hon är antingen gammal, sjuk eller inte kan språket. Min erfaret har tyvärr varit, i de flesta fall, att handläggaren har en arrogant och översittarattityd och vill inte vara tillmötesgående. Det får mig att tänka att handläggarna på Pensionsmyndigheten fått tydliga och skrivna direktiv om att respektera våra pensionärer eftersom de förtjänar det, medan de inom socialtjänsten och Försäkringskassan fått den oskrivna instruktionen att inte respektera de som söker bidrag eftersom de är avarter. Jag har haft hundratals patienter som rapporterar att de mår mycket sämre när de är tvungna att bemöta sin socialsekreterare och lämna in sin försörjningsansökan varje månad. Jag vill på intet sätt anklaga mina kollegor på socialtjänsten eller Försäkringskassan att de är dåliga individer. Jag anser att det är systemfel och handläggarna är systematiskt konstruerade att pressa sina klienter. Det finns många forskningsstudier som visar att underordnade har en tendens att bara implementera order även om många av de vet att ordern är fel. Det tydliga exemplet är Polis bataljon 101 i Nazi Tyskland som systematisk avrättade närmare en miljon judiska familjer medan de flesta inom polisstyrkan visste att deras handlingar var fel men de lyssnade bara på order.
Faktum är att ingen sitter och bara tar emot förolämpningar. Vi måste som samhälle vara redo att man kommer vid en tidpunkt att slå tillbaka. Och det är det vi ser idag. Människor slår tillbaka även om det är på bekostnad av deras egna liv och framtid. Och tyvärr oskyldiga i samhället kommer att träffas av splittren av den strid som utkämpas på våra gator.
Jag vill också här dra ett exempel. Under Vikingatiden kunde nordbo se och höra att folk i andra delar av Europa hade bra och levde ett gott liv, men det fanns inte så mycket mat i Norden och livslängden var inte mer än 40/45 år då man hade ett mycket slitsamt liv här. Det ledde till att Vikingarna byggde krigsfartyg och attackerade andra fartyg i havet. De anföll också byar och städer runt om Europa och plundrade och våldtog sig på andra eftersom de tyckte att de hade ett tufft liv och andra levde livet. Samma mekanism gäller när en grupp av samhällsmedlemmar känner att den andra gruppen tar del av det goda livet och lever ett gott liv och man själv sover hungrig på nätterna år efter år. Resultatet blir det vi ser idag, nämligen gängkriminalitet, skjutningar, bombningar och sprängningar. Det handlar om att en grupp vill ta del av det goda livet man ser att en annan grupp har.
© Samuel E. Rajeus, Redaktör, S.E.R.P. & Publishing
Fortsättning följer!