Samuel E. Rajeus Publishing – S.E.R.P

Det är detta snack som cirkulerar där ut av USA-skeptiker:

”Det är USA som har en hand i oroligheterna i det arabiska upproret.”

”Det är USA som har stulit det egyptiska folkets revolution genom den egyptiska militären.”

”Det är USA som har planerat och genomfört revolten i Libyen för att ta beslag på den libyska oljan och för att klippa det libyska stödet till befrielse rörelser runtom i världen.”

”USA och västvärlden befinner sig i en djup ekonomisk recession och de har startat detta uppror för att ta sig ut från sin ekonomiska kris genom att ta beslag på rikedomen i den arabiska halvön.”

Faktum är att både de förra egyptiska och tunisiska regeringarna har varit nära allierade till USA och implementerade i många fall den amerikanska politiken i regionen. Båda Mobarak och Ben Ali har varit USA:s förlängda arm i många decennier.  Även den Libyska regimen och i synnerhet överste Gaddafi har varit och samarbetat mycket nära med framförallt Europa – Italien, Frankrike och Storbritannien – och har varit Europas och Amerikas nära allierade de senaste tio åren.

Jag tror inte att varken Europa eller Amerika ville egentigen se någon förändring i dessa länder, däremot folket – de missnöjda, de intellektuella, de unga – ville se en förändring.

Så länge det inte finns något bevis till påståendena som cirkulerar där ute av de så kallade icke – västvänliga – aktivisterna då kan man säga att allt de säger är bara skitsnack.

Folket i Libyen protesterade för levebröd och ett värdigt liv. Det enda de ville ha var ett bättre liv.

Han attackerade sitt eget folk med tunga stridsplan och stridpansarvagnar och dödade dem i tusentals utan att bry sig. Och folket – de missnöjda, de fattiga och de unga – försvarade sig med enkla vapen.

Nu är det hans tur att smaka på tunga artilleriattacker från världssamfundet för att känna på hur det känns att befinna sig i underläge.

Världssamfundet har än en gång tagit sitt ansvar för att försvara ett folk från våldet av en galning som med tvång utnämnde sig själv till folkets ledare.

Fast FN – konventionen kom en aning för sent men bättre sent än aldrig.

MED ANLEDNING AV TEXTEN: DET RÖDGRÖNA SAMARBETET, SOCIALDEMOKRATERNAS FALL!

DENNA BREVVÄXLING KOMMER ATT KOMPLETTERAS ELLER BYTAS UT MED EN ARTIKEL.

Hej!

Ja, jag har också tänkt på de som står utanför och kommer med fenomenala idéer som egentligen inte är möjligt att genomföra. Men de behöver inte oroa sig för det eftersom de vet att de inte får makten.

Vad ska man säga. Det är sorgligt som du säger. Världen har blivit så liten och de globala ekonomiska systemen så tajt och inflätade i varandra att det inte går att ett land kan grundligt göra på ett annat/nytt sätt utan att misslyckas.Hela det globala ekonomiska systemet måste agera på ett annat sätt för att alla ska få en chans att leva ett anständigt liv med tex ett jobb. Vi är inte där än. Jag tror att det tyvärr krävs en global ekonomisk depression med miljontals liv som skörd så att vi förstår och börjar agera på ett sundare sätt. Och jag övertygad om att den här ekonomiska depressionen kommer. Det är bara en tidsfråga.

Den styrande ekonomiska/politiska världseliten är i sin natur så vild, så primitiv och så självcentrerad att denne, utan enorma förluster först, inte kommer att vara villig att göra ändringar som innebär mindre vinster i egen kassa.Du och jag kommer kanske inte erfara denna depression men jag är verkligen orolig för mina barn och barnbarn.

Tack för ditt inlägg,Samuel———————————————————

Hej!

Ja det är sorligt. Det här valet var ett av mina enklaste val. Skulle jag välja efter vad som gynnade mig hade det blivit alliansen. Jag har jobb, är frisk och skattesänkningar har gynnat mig! Jag valde att rösta på den motsatta sidan i hopp om att den sidan skulle stå på de svagas sida. Men ärligt talat vet jag inte om jag tror att de röd gröna hade ställt allt tillrätta om det fått makten. Det är lätt att ge förslag när man är i oppostion, då man inte behöver genomföra det!Först fick jag panik när SD kom in i riksdagen, nu kan jag, kanske lite konstigt nog, se en fördel. De övriga två blocken tvingas till sammarbete! Och det gör att alliansen inte kan få precis som de vill.Men helst av allt skulle jag vilja rösta på ett parti som på allvar skulle vilja kämpa för de svaga, ett parti som vågar höja skatten till förmån för tex sjukvård. Tyvärr finns det inget sådant parti… alla vi hålla sig väl med de redan välbeställda.Jag är så innerligt trött på att pengar ska styra ALLTING, trött på privatisering till varje pris, trött på maktfullkomlighet och jag ser ingen väg ut och det gör att jag känner mig tröstlös ibland… Och själv gör jag absolut ingeting åt det heller… jag svär lite framför tv när sammhällsprogram tar upp orättvisor och sen blir det inget mer, så jag är inte bättre än någon annan.

Oj det blev långt det här… kunde inte låta bli.

Till slut vill jag i alla fall säga att jag tycker om texter som din.

Du gör i alla fall något.mvhxxx———————————————————

Hej och tack för inlägget.

Jag håller med dig helt och hållet.Jag tycker att det individualistiska tänkandet har gått för långt. Det kommer att slå tillbaka hårt och då kommer alla att lida och inte bara de som står längs ner i det sociala och ekonomiska hierarkin.

Jag hoppas innerligen att det inte blir så men utvecklingen är åt det hållet, tyvärr.

Allt gott. Samuel———————————————————

XXX har skrivit kritik till din text DET RÖDGRÖNA SAMARBETET/ SOCIALDEMOKRATERNAS FALL!.

Jag tror att intresset för politik bara blir mindre och mindre, och att människor mest röstar på det som gynnar den egna plånboken, glömt är ideologier.

Tyvärr.xxx