Samuel E. Rajeus Publishing – S.E.R.P

”Stryp deras bidrag, tvinga dem att lära sig det svenska språket, ta deras barn ifrån dem och kasta ut dem.” Det är dessa hetsiga ord vi har hört i åratal och vi hör i all större utsträckning i dessa valdagar. Man utmålar utlänningar, i synnerhet muslimer, vilka medveten utnyttjar bidragsystemet, vill inte jobba, vill inte lära sig svenska, uppmanar sina barn att inte lära sig svenska språket vilka vill på sikt ta över Sverige.

Jag har jobbat som kliniker på heltid sedan 2012. Jag fick träffa min första patient 1993 som USK/ledsagare. Under alla dessa år har jag träffat mer än 4000 patienter, de flesta från de så kallade problemområdena i Stockholm.

Det finns, enligt min erfarenhet, få utlänningar som kan lära sig svenska språket men väljer att inte göra det. En grupp är individer som fått sina akademiska utbildningar på engelska från svenska högskolor vilka för det mesta inte behöver svenska språket i sitt arbete. Dessa individers barn, däremot, går på svenska skolor och talar flytande svenska. Det finns ytterligare en grupp individer som kommer till Sverige vilka redan talar engelska, i begränsad nivå. De väljer också att klara sig med sin engelska på svenska arbetsmarknaden vilka också talar begränsad svenska.

Alla, precis alla, individer, förutom de ovan nämnda, jag träffat i alla dessa år vilka inte arbetade och inte kunde tala svenska led av allvarliga somatiska och psykiska åkommor. Individer som bott i Sverige i många år men ändå inte kunnat tala svenska på ett tillfredsställande sätt. Dessa individer, enligt min erfarenhet, inte haft någon längre skolning tidigare i sitt liv, eller att man lider också av en neurologisk åkomma, t ex läs- och skrivsvårigheter vilket gjort det svårt för dem att lära sig språket eller att kunna arbeta. Jag minns att jag hade en 35-årig kvinna med övervikt (fetma) och diagnosen autismspektrumstörningar. Jag frågade henne: ”Vill du verkligen leva för resten av ditt liv med cirka 7000 kronor sjukersättning och några tusen kronor bostadsbidrag per månad?” Hon sänkte sin blick och svarade övergiven: ”Ja”.

Jag är helt och hållet övertygad om att ingen frisk människa vill leva ett fattigt liv och bli förolämpad av sociala myndigheter varje månad för att få leva på bidrag. En 60-årig bekant berättar med tårar i ögon att han skäms så mycket att han inte kan det svenska språket och inte kan klara sig på egen hand. Det handlar inte om att människor inte vill. Det handlar om att människor inte kan. Vi kan inte, med förolämpning eller press, motivera dem/tvinga dem till någonting de inte kan. Vi ökar risken avsevärt att barn till dessa familjer hamnar i kriminella miljöer om vi förolämpar de, stryper deras bidrag (vilka de olika svenska regeringarna redan gjort i åratal), tvingar dem till ett fattigt liv och marginaliserar dem.

Under mina år på socialtjänsten hade jag träffat ett hundratal ungdomar från Afghanistan, Iran, Irak, Somalia och andra fattiga länder. Tonåringar som hade växt upp i total fattigdom. Tonåringar som inte hade gått skolan alls, eller bara ett par år på Koranskola. Tonåringar som sovit med tom mage i hela sitt liv. Tonåringar som åt från soptunnor i Iran, i Grekland, i Turkiet i många år på väg till Sverige. Tonåringar som hade sovit under barhimmel i åratal. Vi kunde då se att de varit undernärda. Deras kroppar och hjärnor hade fått stryk på grund av dålig levnadsstandard under deras uppväxt. Att växa upp utan tillräcklig mat (näring) utan värme, utan undervisning hade lämnat sina spår på dessa barn. Jag har fortfarande kontakt med många av dem efter 10/15 år. Många av de som unga män/kvinnor fortfarande inte behärskar svenska språket när det gäller läs- och skrivkunskap på tillfredsställande nivå. Många av dem jobbar mycket enkla jobb och försöker göra rätt för sig i det svenska samhället. Sverige har tagit emot mer än 2 miljoner invandrare från olika europeiska och icke-europeiska länder de senaste 30 åren. Det är rimligt att en del av de inte kan klara att lära sig språket eller arbeta då man lider av olika åkommor. Jag har haft hundratals patienter under dessa år från Europa och Amerika som också av olika anledningar hade hamnat i marginalerna.

Det finns partier och partiledare som sätter en etikett på dessa individer och utmålar dem som muslimer (de flesta av dessa individer är muslimer) och utomeuropeiska invandrare vilka utnyttjar systemet, som inte vill lära sig språket, som inte låter sina barn att lära sig språket. Det är en mycket medveten strategi från dessa partier. Genom att förolämpa, marginalisera, kriminellförklara vissa grupper försöker dessa partier fiska röster bland svenska medborgare med lägre kunskap. Det är en hets mot folkgrupp och jag uppfattar det som en medveten kriminell akt.

Ja, straffa de kriminella som sätter skräck på våra gator. Det behövs, men denna åtgärd räcker inte. Om vi stryper bidragen för de som står längs ner i vårt samhälle på grund av deras somatiska/psykiska sjukdomar, om vi stryper resurser till de som står länge ner i vårt samhälle eftersom de inte kan lära sig bättre svenska, om vi tar deras barn ifrån dem då kommer vi att möta en framtid med ännu mer skjutningar, ännu mer kriminalitet och ännu mer motsättningar. USA har i princip det hårdaste straffet för kriminalitet i världen. Amerika är idag en av världens farligaste länder med väldigt höga siffror när det gäller mord, stöld och grov kriminalitet. Med enbart långa fängelsestraff är det omöjligt att få bukt med den växande kriminaliteten i Sverige. De invandrare som lider av olika somatiska/psykiska besvär, de utlänningar som lider av läs-och skrivsvårigheter skapar inte kriminella barn som tar till vapen och säljer knark på våra gator. Fattigdom, att behandla dem som andrahandsmedborgare, att marginalisera dem och sätta stämpel på dem som De Andra, de mindre värda, de farliga, de konstiga skapar kriminella barn.

© Samuel E. Rajeus, Redaktör, S.E.R.P. & Publishing

Stockholm, den 10 september 2022

”Det spelar ingen roll om jag är sminkad och har sexiga kläder på mig eller om jag är osminkad med säckiga hemmakläder, han bryr sig ändå inte ett dugg. Om jag går helt naken framför honom i en månad, sitter han helt oberörd och tittar på TV eller surfar i sin dator utan att bry sig om vad jag signalerar för, säger Sigrid frustrerad.

Sigrid är en 40-årig attraktiv kvinna med två vackra barn på 10 och 7 år gamla. Hon jobbar heltid inom IT-branschen. Maken, Maximilian (Max), är också en attraktiv, atletisk och frisk man i 40 års åldern som jobbar som dataingenjör. Paret bor i en fin villa i utkanten av Stockholm. På utsidan ser man ett par som har allt. De är vackra, har vackra barn, är högutbildade med bra jobb, lever ett flott liv med hus, husdjur, båt, bilar, sommarhus och vinter- och sommarsemestrar. Sigrid känner sig inombords helt olycklig då maken inte ens en gång i månaden vill ha sex med henne. Det senaste året hade paret sex bara 2 gånger.  

”Varje gång han lägger sig på min kropp och vill ha sex känns det som om jag får 200 nålar i min kropp. Jag blundar och lider igenom samlaget. Han gillar inte när jag ligger där som ”en torkad stock”. Han vill skilja sig, men jag älskar honom,” säger Elenor sorgsen.

Varken Maximilian eller Elenor vill känna sig vid begreppet asexualitet och att de kanske kunde vara asexuella. De förnekar bestämd detta och anser att den andra överdriver.

En asexuell individ är en person som inte upplever sexuell attraktion alls eller väldigt sällan. Personen gillar inte kroppskontakt och/eller sexuell akt. Individen däremot kan ha romantisk attraktion mot någon annan, men ej sexuell attraktion. Max i det fallet älskar att sitta och prata med sin fru, gå ut med henne på olika tillställningar och skryta med vilken vacker fru han har, men han avskyr idén att ha kroppslig kontakt med sin fru eller med någon annan. Sigrid säger frustrerad: ”Men hur kommer det sig att han gillar att onanera och titta på pornografiskt material, och han gillar inte att ha sex med mig?” Den som är asexuell kan ha sexuell drift/sexlust. Individen väljer då sänka sin libido med onani. Det kan också handla om att sänka på stressnivån med t ex onani. Vissa individer med denna läggning väljer också att tillfredsställa sitt sexuella behov genom att titta på pornografiska material, men dessa individer gillar definitivt inte att faktisk ha sex även med sina fantasipersoner.

Sexualitet är starkt förknippad med ens identitet som man eller som kvinna. Det är därför många förnekar bestämd att de är asexuella. För de handlar det om att erkänna att de inte är en hel man eller en hel kvinna. Det kan också handla om att man inte vill bli utpekad eller retad som freak.

Forskningen visar idag att det uppskattas mellan 1 och 2 procent av befolkningen i hela världen vilken har denna läggning, nämligen asexualitet. Det finns däremot få som öppet erkänner detta.  

Varje individ har oinskränkt rätt till sin kropp. Man ska inte ställa upp för sex för att man inte orkar med tjat eller man vill vara snäll. Det finns däremot ett ansvar när man lever i parrelation gällande det sexuella behovet. Kan den ena partner inte tillgodose den andras sexuella behov då tycker jag att man ska låta sin partner välja om han/hon vill tillgodose det behovet på ett annat sätt.

I ett äktenskap finns skyldigheter ett par har gentemot varandra och detsamma gäller också det sexuella behovet. Om det ena paret av vilken anledning som helst inte kan ta sitt ansvar gällande den sexuella relationen då måste man diskutera det med sin partner för att komma till en lösning. En lösning kan vara att båda kommer överens om att det duger som det är. Att man har varandra, att det finns en romantisk attraktion, att man har barn med varandra och att man har skojigt med varandra och det räcker som det är. En annan lösning är att paret skiljer sig ifall den ena inte kan försona sig med ett samliv utan sex. Den tredje lösningen kan vara att man låter den andre/andra tillfredsställer sitt sexuella behov någon annanstans. Det viktiga i det hela är att båda är helt transparanta med varandra och säger som det är.   

Är asexualitet en sexuell läggning eller är den en sjukdom? Går det att bota den?

Så vitt jag vet det finns inget botemedel. På samma sätt som det inte finns botemedel för att bota homosexualitet. Som jag ser det är asexualitet en sexuell läggning. Dessa individer anser inte att de lider av någonting. De njuter av att ha sex genom onani, porn eller inte alls. Vill de inte bli berörda sexuellt då är det deras rätt och det måste respekteras. Problemet är att många par inte är transparanta med varandra och inte berättar om detta. Det blir då ett problem. Jag hade få par (tre par) i behandling för sexuella problem, bland annat asexualitet. Man vägrade starkt att acceptera att hen hade denna sexuella läggning, eftersom, som nämnd tidigare, den är starkt förknippad med skam, såsom det var med homosexualitet tidigare i den västerländska världen och är fortfarande fallet i många delar av världen.

Acceptera din läggning, tala om det för den du dejtar, träffa så småningom någon som accepterar den. Ni kan då ha ett fint samliv tillsammans utan större problem gällande sexualiteten. Döljer du den och går in i en relation då finns det en stor risk för ett miserabelt samliv. Jag kan likställa detta med en homosexuell man eller en lesbisk kvinna som inte talar om sin sexuella läggning och går in i en heterosexuell relation. Det är då bäddad för ett olyckligt samliv.

© Samuel E. Rajeus

Specialist i allmänpsykologi

Dr. kand. i psykologi

Leg. Psykoterapeut (KBT)

En grundläggande sanning, bland de få grundläggande sanningarna, ska vara att varje individ har rätt att bestämma över sitt öde och varje land har rätt till sin suveränitet, alltså rätten till fri vilja. I praktiken är denna fri vilja bara en illusion, en farlig sådan. Den tyske sociologen och filosofen Jürgen Habermas anser att en sekulariserad statsmakt ska frikoppla det rättvisa från det goda för att på det viset skydda alla sina medborgare ”oberoende av idéer om kosmos och samhällets uppbyggnad”.

Det rättvisa i Ukrainas fall är att kunna bestämma om de vill vara en suverän nation med rätten att vara med Nato. Och att staten gör allt för att värna och behålla sin suveränitet, även om detta skulle behöva blodspillan av tiotusentals/ hundratusentals oskyldiga liv eller en ekonomisk förlust på flera hundra miljarder dollar. Det goda däremot i Ukrainas fall kunde ha varit att den sekulära staten gjorde allt för att skydda varje samhällsmedlem oavsett ”idéer om kosmos och samhällets uppbyggnad”.

Låt ta några exempel. Det rättvisa ska vara att Hongkong ska ha rätt över sin suveränitet vilket innebär att hongkongborna själva väljer genom en demokratisk folkomröstning om de vill vara med Kina eller ej, samma gäller Taiwan, Kurdistan, Somaliland och även befolkningen i Donbas. Det goda i alla dessa fall ska vara att makthavarna gör allt för att deras medlemmar inte kommer till skada.

Faktum är att den fria viljan är bara en skadlig illusion även om den är absolut en rättvis idé. Vi är tyvärr i allra högsta grad påverkade av idéer om kosmos och samhällens uppbyggnad. Ryssland anser att det ukrainska folket är historisk en förlängning av det ryska folket utan att i princip lägga någon vikt på deras vilja att vara en självständig nation. Det samma gäller hongkongborna och taiwaneser som blir överkörda av idéer om kosmos och samhällens uppbyggnad via den kinesiska staten som ser dem som en förlängning av det kinesiska folket, utan att ett dugg bry sig om det rättvisa, det vill säga vad de själva nationerna önskar. Om vi håller fast vid den fria viljan och det rättvisa kommer vi då vitna omfattande krig med enorma mänskliga och ekonomiska lidande som kommer att påverka hela vårt ekosystem som planet. Men om vi agerar utifrån det goda då gör vi allt för att oskyldiga inte ska komma till skada.

Det finns ett gammalt kurdiskt talesätt som säger: ”din granne står dig närmare än din kusin”. Den ukrainska regeringen struntade totalt att de har en granne som besitter en av världens största militära makter vilket också styrs av en totalitär och diktatorisk grupp som inte ens drar sig för att mörda sitt eget folk, sina egna medborgare som motsätter sig regimen. Den ukrainska regeringen litade naivt på USA i andra sidan Atlanten och struntade i sin starke och galne granne för att få rättvisa. Resultatet av denna politik ser vi i förlusten av tiotusentals oskylda liv och en förödande ekonomisk katastrof, såsom en oundviklig påverkan på hela planeten. Den ukrainska regeringen kunde välja en annan politik utifrån det goda. Man visste att tiden inte var mogen för ett Natomedlemskap. Man kunde då skapa en mycket nära och fin relation med ”broderfolket” Ryssland och avvakta tills tiden blir mogen för ett Natomedlemskap. Det skulle kanske ta tiotals år innan tiden var mogen men det skulle ha varit värd väntan, i stället för detta blodbad.

Vi ser historiskt att detta att agera utifrån det goda och inte ha illusionen om fri vilja och det rättvisa har fungerat tidigare. Förbundsrepubliken Tyskland blev en enad nation när tiden var mogen år 1990, mer än 40 år efter att man delade Tyskland i Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Sammanslagningen skedde efter tiotals år av politiska samtal mellan stormakterna, USA och Ryska federationen. De båda länderna kunde så småningom uppnå en konsensus kring återföreningen. Förbundsrepubliken Tyskland bildades utan att en droppe blod spilldes. Hade man forcerat denna återförening när tiden inte var mogen hade vi riskerat ett blodbad med hundratusentals, kanske miljontals döda och förstörelse utan dess like och kanske ett nytt världskrig. Fri vilja finns inte. Man måste kunna anpassa sig, både som individ och som nation, i en fientlig miljö, omringad av vilda djur (människan) för att kunna överleva. Jag tänker på Amerikas senaste utspel. Man försökte utnyttja Finland och Sverige för att dra de i konflikten med Ryssland genom att erbjuda länderna att snabbt ansöka om Natomedlemskap. Sveriges statsminister Magdalena Andersson struntade i idén om fri vilja och det rättvisa och baserade sitt beslut på det goda, d v s att skydda det svenska folket genom att tacka nej till erbjudandet om ett Natomedlemskap.

Exempel på annan nation som struntade i idén om fri vilja och det rättvisa är Nicaragua under den Sandinistiska Nationella Befrielsefrontens (FSLN) styre med José Daniel Ortega Saavedra i spetsen. Daniel Ortega var president i Nicaragua mellan 1985 och 1990. De kontrarevolutionära krafterna (Contras) med USA:s fulla stöd skapade många problem för landet genom terrorattacker och explosioner med mera. USA hotade att anfalla Nicaragua från grannlandet genom att stödja en militär övertagande av Nicaragua via Contras. Fri vilja och det rättvisa existerade inte. Det var en mäktig fiende, USA, som dikterade villkoren genom sina ekonomiska sanktioner och militära aktioner. Daniel Ortega tänkte då på det goda, dvs att rädda sitt folk från ett blodbad och det redan mycket fattiga landet från en total ekonomisk misär. Han valde mycket smart att låta den USA stödda Violeta Barrios de Chamorro vinna valet och bli Nicaraguas president. Daniel Ortega lyckades via detta utspel behåll sitt parti som den näst största politiska kraften i landet utan att förse landet i ett blodbad. Han lyckades att vinna tillbaka makten när tiden var mogen många år senare.

Ja, i de bästa världarna ska allas existens baseras på fri vilja och rättvisa, men vi är inte ens i närheten av de bästa världarna. Människan är i sin natur fortfarande det vildaste djuret som struntar i fri vilja och det rättvisa. Det kräver en anpassning för att inte gå under.

© Samuel E. Rajeus, redaktör, S.E.R.P. & Publishing

Stockholm, den 19 mars 2022